Mina söner har välsignats med världens bästa farmor och farfar. Det är inte alla förunnat, och jag vet inte vad vi skulle gjort utan dem. De finns alltid till hands när trötta föräldrar behöver avlastning, barn blir sjuka samtidigt som jobben är fulla av viktiga möten, när vi behöver barnpassning i skidstugan och när det gäller att skapa en riktigt god och vällagad söndagsmiddag med alla tänkbara tillbehör.

När Folke och Bosse sov över hos dem i helgen, så passade min svärmor på att repa in Bockarna Bruse med Folke. Folke var bockarna som gick över bron och hans farmor var trollet (inga övriga likheter) och uppsättningen spelades upp för oss när vi kom. Det må vara så att Folke blandade ihop bockarnas storlek eller turordningen dem emellan, och det må vara så att bockarna tvunget skulle ha en reflex på benet (bra om det plötsligt skulle bli mörkt och bron visade sig vara trafikerad, man kan aldrig vara nog försiktig) men det var ändå något av en upplevelse.

Världens bästa farmor och farfar, vad skulle vi gjort utan er?