Du ser stöket som är kvar efter en snabb och onyttig snabbmatsmåltid beställd av lata föräldrar utan tillräcklig vetskap om näringslära.

Jag ser resterna av Varbergs godaste sushi, som ackompanjerades av ljummen sommarkväll och samtal med min man om universums ursprung, kall fusion, homo sapiens utveckling och meningen med livet.

Nä, jag skojar inte. Jag älskar att diskutera, även om jag inte har doktorerat inom något av ovanstående ämnen (not quite). Jag älskar att få nya synsätt och frågeställningar att fundera på. Att få perspektiv. Att bli imponerad. Inspirerad. Överväldigad.

Dessa semesterkvällar utanför ekorrhjulet när vi hinner prata till punkt och lite till.

Denna man som får mig att tänka till och som kan så förbannat mycket.

De är bra för mig.