Pepp!

Pepp!

Alltså det finns ju människor som lyfter och så finns det människor som sänker. Simple as that. Ju äldre en blir, desto viktigare – och enklare – blir det att se det och sortera bort de som drar ner en. Visst, en klarar väl av självupptagna martyrer med knepiga värderingar bättre om en är glad och i balans, men kul är de ju aldrig. Och lika mycket som det känns viktigt att kunna sortera bort de man inte vill hänga med, lika viktigt borde det ju vara att se till att en själv är där och sprider lite goda vibbar emellanåt. Fylla på från andra hållet. Ett sms, en kram eller att en lägger ner telefonen och verkligen lyssnar när hen pratar (jo, jag jobbar verkligen på det Krille). Det behöver väl inte vara så märkvärdigt, tänker jag.

Mitt bidrag till detta, att lyfta upp och ge kraft, är inte mitt egentligen, utan två andra eminenta kvinnors. Jag snor helt enkelt, för det finns inte mycket bättre sätt att säga det de säger. De är nämligen väldigt bra på att säga saker. Bra saker. Därför ska du nu få lite gott sällskap på Kaosyoga denna halvtråkiga onsdagkväll, precis vid porten in till Den Riktiga Hösten.

Ta tillexempel och läs Lotta Lundgrens lysande betrakelse av män och matlagning. Jaha, så du har snöat in på peruansk yadayada-mat, nykärnat getsmör och hembryggt öl? Härligt för dig, älskling, absolut, go a head. Men någon behöver fortfarande rulla köttbullar en vanlig måndag i hell hour och samtidigt trösta barn, vika tvätt och se till att åttaåringen gör läxan. Och på tisdagen. Och på onsdagen. Och torsdagen.

Och läs och låt dig lyftas av Rebecka Åhlunds krönika om att det är roligare att vara till för att ha kul än för att behaga andra. Egentligen handlar det väl om att det är roligare att vara den en själv vill än den en tror att andra vill att man ska vara. Både för ens egen skull och för barnens (om en nu har några), de behöver verkligen vettiga förebilder. Någon som smetar Nutella i hela munnen och ler inbjudande. För helt ärligt: Knullbar är ju rätt tråkigt.

Eller hur?