Bo har klippt sig. Eller, blivit klippt är väl en mer korrekt benämning.

Frisörbesöket tog väl en kvart, men var inte desto mindre en ganska transpirerande upplevelse  för yours truly som inkluderade lock och pock in absurdum, besvarat av väldigt höga NÄJ, samt ett behov av en guldmedalj att hala upp ur fickan och ge till den pedagogiska frisören och slutet – det definitiva slutet, alltså – av en baby-tid. När han hoppade ner från mitt knä i frisörstolen var han liksom så mycket pojke med ens. Aj mitt hjärta.

Tyvärr är han så snorig och dan just idag, så detta var helt enkelt det fördelaktigaste fotot för att visa frillan.

Har du sett en finare pojknacke?