Eller ja, vid Bolibompa är jobbet inte över, men nästan.

I dag har pojkarna och jag varit och gjort en snabbvisit hos systrarna Emelie och Olivia, och tittat lite på deras fina hästar. Sedan var vi hos pojkarnas farmor och farfar och åt våfflor.

En trevlig dag på alla sätt, men det är ändå skönt att det är kväll. Det känns som om jag har 20-30 timmars underskott på sömnkontot nu för tiden, och ibland är tanken på kvällen, sovande barn och avkoppling det som håller mig uppe under eftermiddagen. Det låter ju lite tråkigt, men ekvationen med Bosse som tycker att dagen ska börja strax efter 05, i kombination med killarna som turas om att ha mardrömmar, upphöjt i mitt eget behov av kvällens barnfria tid, ger en summan av en trött mamma. En utpumpad, sliten, sur och halvdöd mamma med dåligt samvete som ständig variabel.

Men i morgon, då ska ekvationen se annorlunda ut. Då ska jag vara pigg och glad. Och ett under av effektivitet. Och välklädd. Och blixtrande intelligent. Hela vägen till Bolibompa, och gärna lite till.

Jag lovar.

Tror jag.