Vi är fem i familjen. Fem kakmonster, om du vill. I dag köpte vi ett wienerbröd. Ett.

Vi hade precis kommit innan för grindarna på ICA när Folke försvann ur vårt synfält för en nanosekund och kom in i det igen, med något som påminde väldigt mycket om wienerbrödsmulor kring munnen, samt ett finurligt uttryck i ansiktet (han har en bit kvar innan han bemästrar pokerface, om man säger så). En snabb blick på kak- och bullhyllorna avslöjade en öppen lucka framför – håll i dig nu – wienerbrödhyllan. Och jo då, i korgen med alla wienerbröd identifierades ovanstående exemplar, som i sammanhanget var lite unikt tack vare att det liksom fattades en bit på det. Jag säger inte att Folke tog ett bett i det. Jag säger bara att det är  möjligt. Troligt. Kanske rent av sannolikt.

I vårt moderna och civiliserade samhälle ser vi misstänkta förbrytare som oskyldiga tills de bevisats skyldiga. Trots det kändes det ändå ganska naturligt att, förutom de andra 573 varorna, köpa ett inkomplett wienerbröd.