Jubilarer

Jubilarer

”Time flies” sjöng Vaya con Dios nångång på nittiotalet. Kommer du ihåg? Å, vad jag lyssnade på dem då. Oklart varför, känner jag nu. Vissa saker ska stanna i dåtiden, de tål liksom inte nutidens och livserfarenhetens avslöjande belysning.

Andra saker blir istället roligare att hänga med ju mer tiden går – som Bosse och Kaosyoga, till exempel. Båda fyller två respektive ett idag. Båda är utvecklande, ombytliga, tjatiga, uppmärksamhetskrävande, humörstyrda och en del av min vardag.

Bosse har vi firat både morgon och kväll, med en gul traktor som var beställd av jubilaren himself, och en talande papegoja som INTE var beställd, åtminstone inte av yours truly. Så lagom kul att höra ett eko på föräldratjatet. ”Glöm inte att plocka undan efter dig, Vilmer”, säger jag. Detsamma säger papegojan. ”Men vad fan, kan ingen stänga av den där” säger jag irriterat. Detsamma säger papegojan. Och så vidare. Ja, du fattar. Hur som. En gul tårta skulle det också vara, så en gul tårta fixades. Krille tyckte att tårtljus var så 2012 och improviserade entusiastiskt fram en sån där isfackla som placerades i bakverket och tändes med resultatet att Bosses blöja fick bekänna färg på grund av det sprakande och lysande vidundret . Nu sover födelsedagsmannen gott, troligtvis utan att ha greppat riktigt vad som hände den här dagen, och förhoppningsvis utan tårt-trauma.

Och Kaosyoga då? Ja se, det jubiléet måste jag nog spara. Jag började visserligen skriva för ett år sedan, men jag publicerade inte bloggen förrän en månad senare, så jag tänker att jag kan skjuta upp firandet en månad för att täcka öve det faktum att jag helt glömt av det. Kanske kan jag lotta ut något som bomull på skavsåren mina ord måste orsakat näthinnor och andra synhjälpmedel? Ja, det gör jag nog. Ska hitta på något kul till någon som gillat Kaosyoga på facebook, ta mig sjutton. Om en månad.

Så får det bli.