Ja, det är mycket barn, bad, skate och eh ja, barn på bloggen nu. Det beror på att det är mycket barn, bad, skate och ännu fler barn i mitt liv just nu, så det får du liksom stå ut med. Tids nog kommer en lite större, men inte nödvändigtvis trevligare, värld att ta plats. Du vet den med tidsnöd, provocerande debattinlägg, jobbkriser, inköp av klädmärkningspennor, jag som ryar på ungarna och så. Den roliga, riktiga världen. Än så länge stannar jag gärna kvar i denna lilla, tack så mycket.

Eller ja. Vi ska faktiskt utvidga den till att även innefatta skärgårdsidyllen Karlskrona ett par dagar så vi är inte hur inskränkta som helst. I morgon går lasset och jag har ingen aning om hur min semesterhjärna och Krilles semesterhjärna ska lyckas producera passande packning till hela familjen. Men det kan väl ses som en ofrivillig uppvärmning inför kommande vecka som trots allt sticker in sitt tryne redan nu. Papper till fritids om tider, regnställsfunderingar, insikten om att det är sista skatekursen för säsongen och så. Skit också. Men it ain’t over til the fat lady sings. Av tidernas bästa semester återstår fortfarande nästan en fjädedel och jag ska njuta skiten ur den.

Förresten så provade Ville att droppa för första gången i sitt unga, nya skateliv idag. Både jag och Krille blev så till oss när vi såg det och famlade i stress efter teknisk utrustning att föreviga det med, men bådas mobilkameror var fulla och innan vi fick upp den vanliga kameran (”Var ÄR den Krille?” ”I ryggsäcken!” ”Ja, det hörde jag, men VAR i ryggsäcken, det finns ju fan hundra fack här” osv) så var ögonblicken förbi och vi hade inte sett något mer än insidan av en ryggsäck och meddelandet ”SD-kortet är fullt” på mobilen.

Föräldraskap anno 2013.