Jag tittar i stort sett aldrig på vanliga tv-program längre. Jag har blivit van vid att slippa anpassa mig och min ytterst dyrbara tiden i spannet mellan efter barnen somnat och innan jag själv måste lägga mig för att inte vilja begå harakiri när väckarklocksradion sätter igång nästa morgon. Att passa tider, anpassa mig efter dagens utbud och därtill genomlida reklampauser, det orkar jag inte. Ergo: i stort sett bara dvd-box, någon playvariant eller Netflix. Nyheter undantaget.

Och just på Netflix finns de bästa serier som hitintills producerats – Breaking Bad, Mad Men och House of Cards. Samtliga tror jag att jag redan nämnt. Och där finns också Hemlock Grove.

Å, Hemlock Grove. Jag hade ingen aning om vad det var för en serie innan jag började titta, och känslan av överraskning förstärkte väl förtjusningen kanske. En skön, uppdaterad Twin Peakskänsla med rysningar, bra foto, skruvade, komplexa och ganska dysfunktionella karaktärer samt en fullkomligt briljant Bill Skarsgård var vad jag fick. Inte allra högst på palltoppen kanske, men inte så långt efter. Så jäkla värd tiden.

Helt ljuvlig stämning. Helt egen.

Love it!