Grattis Annelie!

Grattis Annelie!

Hörni, jag uppmärksammade ju Kaosyogas bemärkelsedag för ett tag sedan och bad er skicka ett litet mail om ni ville vara med i en liten utlottning av en mugg, och det var det bästa jag kunde gjort för mitt ego, inser jag nu. Det kom många fina ord, små fina fina tecken på att Kaosyoga läses av fler än bara min svärmor och mina bästa vänner, och det får mig att känna mig både priviligerad och generad på en och samma gång. Tusen tack för ni tog er tid att skriva era fina mail. De värmde så gott i hjärteroten att jag kunde ersatt åtminstone en av Ringhals kärnkraftsreaktorers energiförsörjning när jag läste era hälsningar. Det var väldigt, väldigt fint gjort av er. Tack.

Och en av er skulle ju få en liten mugg. Eller ja, liten och liten. Det är mer en koffein-nog-att-kickstarta-ett-gammalt-vrak-sorts-mugg. Men en snygg sådan. Stor och snygg, inköpt hos Eva just för ändamålet ifråga.

Och ta-da: Annelie Svensson, du vinner muggen! Missförstå mig inte, du är inget vrak, det är inte därför. Jag vet inte vem du är, eller ens var du bor, men du skrev ett fint mail och vann utlottningen med lika delar tur och fjäsk – alltid en bra kombo om du frågar mig. Jag hoppas att muggen ska bli en liten påminnelse om att du gjort en lång småstressad trebarnsmamma väldigt glad en eftermiddag i slutet av april. Den kommer snart på posten. Grattis!

Och alla de som tar seriösa kort på sig själva till sina bloggar var och varannan dag: Hur gör de? Jag tycker att det känns så fånigt, detta. Kanske blev det inte bättre av att Krille, som höll i kameran, började plötsligt väsa ”Ät kameran, baby, så ja, kom igen nu, jobba med mig, ät kameran, ÄT KAMERAN”, och det var väl där nånstans som det gick åt helvete rent utseendemässigt.