Du vet ju kanske att jag härstammar från skogen, och att det innebär att jag behöver återvända då och då för att hämta kraft. Lite som jordskott, minus att rötter växer ut ur mina fingrar när jag petar i jorden, och minus att jag behöver dricka svart sörja ur en flaska, jag dricker rosé istället. Men i övrigt så stämmer det nog rätt bra.

Därför drog vi till skogs igår med målet att fiska, grilla, plocka svamp och fiska kräftor. Vi lyckades till 50%, men vi hade å andra sidan galet kul under de 50%-en. De små drog upp massor av abborrar, men Anna drog upp en gädda så hon vann. Jag slog ihjäl den så att blodet skvätte på både mig, Anna och Louie – och tack, men nej tack till freudianska analyser på det beteendet. Vi grillade korv och blev serverade kaffe och hembakta kakor av världens bästa fika-team: mina svärföräldrar. De kom körande som värsta cateringservicen med både dryck, mat, muggar, bestick och duk. DUK, liksom. Då går det an att leva skogsliv, när en får fika vid ett bord med duk. Det tyckte nog till och med Anna.

På kvällen åkte vi ner till vårt stamhak och andades saltstänkt luft och drack rosé igen. Liksom för att balansera gäddslemmet, flytvästknäppningarna, den överhängande fästingrisken och träningsvärken som Anna och jag fick av att ro båten i max 7 minuter var. På så sätt återställdes en balans som jag kanske inte saknat särskilt mycket, men ändå uppskattar väldigt. Kustbalansen.

I kväll ska jag och min man på date och jag ser så galet mycket fram emot det. Märkligt ändå, vi har umgåtts 24/7 i tre veckor och kidsen klarar sig rätt mycket själva nu om man jämför med tidigare år. Vi har alltså massor av tid att prata med varandra. Och det gör vi, i morse satt vi kvar med frukosten till halv tolv bara för att vi var så inne i olika diskussioner. Ändå är jag så pepp på att få hänga med honom på stan hela kvällen. Och prata.

Inte nog med härligheterna, folks. I morgon ska jag tatuera mig. Hur kul får en flicka ha egentligen?

Mvh/ Lucky bitch