Det här var Bo i morse. Han drog upp täcket över huvudet och sov som en sten. Så jäkla skönt.

Folke hade gjort superfina alla hjärtansdagshälsningar till hela familjen, och Krille hade köpt – wait for it – pennor till mig och jag blev så himla glad över att han gör sig sånt besvär för att fixa saker till mig som han vet att jag älskar. Jag köper aldrig något till honom på den här dagen, och inte på vår bröllopsdag heller, eftersom jag hävdar att det är han som har haft mest tur av oss två och som därför bör vara den som visar sin tacksamhet på ett materiellt sätt, men egentligen beror det bara på att jag är lat och dålig på att planera. Och han köper presenter till mig ändå, år efter år, trots att vi båda vet att jag har fel. Det var ju fan jag som drog det längsta strået. Utan tvekan.

Det var en fin alla hjärtans dag som avslutades med hemmagjord bananglass med smält Marabou mjölkchoklad på som Ville hade fixat. Jag målade 20 naglar i olika färger – inte mina egna – och imponerades av Vilmers engelska ordförråd. Jag hade ingen aning om att han visste vad ål hette till exempel.

Och Bob? Jodå, han vaknade så småningom av att han var bajsnödig.

Ha en fin kväll. Puss!