”I år får någon annan fixa pumpan”, deklarerade jag häromdagen efter en snabb mental promenad nedför minnenas halloweenallé. Att stå ensam och gräva ut slemmiga kärnor ur en stor grönsak lockade så där, men Krille skapade ett eget litet lag av söner och tog sig glatt an uppdraget.

De skar och fixade. Alla fingrar bevarades intakta, och här nånstans skulle jag sagt Mission completed om det vart mitt uppdrag. Så, i med värmeljus, ut med den på marken. Klart.

Men inte Krille. Nope, min man hade fått EN IDÉ.

Så pumpan fylldes med ljus och monterades på en grindstolpe och vi kan säga så mycket att om jag härom året gjorde en pumpa som såg ut som en korkad Bärgarn och som snällt lös vid entrén, så skulle årets halloweengrönsak tydligen förmedla något helt annat.

Som sagt.

När han var klar såg det ut så här. Sittande på huk i(!) vår grind, med kropp fylld med filtar, mina skor och fejkblod på häcksaxen så välkomnar årets pumpaman alla gäster och förbipasserande till en alldeles speciell mardröm. Via en högtalare satt Krille sedan i köket med en mikrofon och utstötte ljud som skulle få vem som helst under 20 att kissa ner sig.

Halloween 2015 på Marmorgatan 38 – om du har för lite trauma i ditt liv.