Ibland har jag svårt att hantera saker proportionerligt. Eller är det kanske det jag gör, jag vet inte. Men  att svänga sig mellan olika ämnen och tankar tillhör ju livet antar jag. Kan man inte det blir det svårt.

Jag kan ju inte tänka på alla människor på flykt varje vaken sekund, men det är stundtals klurigt att göra något annat. Människor DÖR ju, på flykt från osäkerhet och våld med rädsla och ångest och ovisshet som följeslagare. Det känns fisigt att bekymra sig om någonting annat då. Ändå så tjoar jag på kidsen för att de ska sluta spela eller grymtar på Krille för att han inte vikt tvätten. Eller lägger ut lökigt inlägg om hur mitt hem har märkts av åtta år med små barn och en lagom tankspridd man.

Men livet består av stort och smått, av viktigt och oviktigt, åtminstone för oss som är privilegierade och turliga nog att växa upp i frihet och välstånd. Då kan man kosta på sig att kasta sig mellan en massa olika saker att bry sig om och förfasas över. Så jag fortsätter mixa och matcha, stort och smått, hårfärgningsfunderingar och feminism. Det ena betyder inte att jag inte bryr mig om det andra, det betyder bara att det finns många saker att svinga mig mellan. Och att jag har många ord som behöver komma ut.

Så. Till din tjänst.

Kaosyoga svingar vidare.