Rokad
Det måste har varit årets hittills varmaste dag i dag. Alla vettiga människor har så klart njutit solen, grillat, fixat i trädgården, fikat vid havet eller suttit och flashat de nya solglasögonen på en uteservering. Själv har jag varit inne hela dagen. Packat trumset, handlat säng och kånkat sjuhundra saker upp eller ner för trappan. Och upp igen.
För Ville ska ha Bosses rum. Bosse ska sova i Folkes säng i våningssängen. Folke ska sova i Vilmers säng. Många stora pojkar i rokad nu. Eget rum åt den sjuårings praktkvarnen, överslafen åt den viljestarka femåringen och en stor säng åt treåringen med lite för långt kort hår. Det tog hela dagen, det. Å då saknas ändå en massa saker som jag ska inhandla, montera och inställer i veckan. Stora förändringar i de små människornas liv. Ja, och i mitt också. Jag har våndats hela dagen över att kanske behöva sälja Bosses gamla utdragssäng, som alla bebisar sovit i och som jag själv sov i som liten. Holy mother of god – den ångesten. Den definitiva avslutningen på bebistiden. Argh.
Ja, och så hann jag raka benen med, i och för sig. Inget konstigt eller särkilt tidsmässigt anmärkningsvärt med det, tänker du. Jo, säger jag, det var det visst. Jag hade låtit benhåret växa sig vilt och såg ut som en hob på underbenen. Jag ville kolla hur det såg ut när det var som det skulle vara. Och jag ville låta det vara så. Vänja mig. Men nu tog fåfängan över och vann över motståndskraften mot patriarkala skönhetsnormer i takt med att solen lockade fram lättare klädsel. Oklart om jag verkligen hunnit vänja mig. Den synen krävde lite… eh, tillvänjningstid, det måste sägas. Sådan är vår värld idag. Men nu skulle det bort och en rakhyvel var bara att glömma, den skulle blivit full efter tre centimeter, så jag lånade Krilles skäggtrimmer, som till äventyrs även klarat av Lenas extremt täta pälstovor. Den klarade jobbet galant.
Och nu sitter jag här, med lite skamsen stubb på benen och pojkar som sover där de aldrig sovit tidigare. Nu ska jag ta ytterligare ett glas rosé och fortsätta läsa om Nordkorea, som jag fascineras av just nu.
Partey!
