Veckan har rivstartat, så kan vi säga. Dessutom hävdar pålitliga källor att den är kortare än vanligt. Fan, helvete och satans jävla skit, hur ska jag hinna? Möten, deadlines, problem, tusen lösa trådar och lika många bollar i luften. Trådarna snuttrar in sig i varandra och många av bollarna kan jag inte ens identifiera just nu. Jag vet bara att de finns där uppe i luften, de har troligen vänt också, och är nu inte på väg upp längre, utan ner. De kommer att dunsa i golvet snart. Eller i mitt huvud. Hårt.

Argh. Så här står jag med garnnystan, jongleringsbollar och kort om tid. Och en semestertrip med la familia som ska vara förberedd och färdigpackad för avgång på fredag. Bäst att inte tappa greppet, alltså. Klamra sig fast, även om marken under fötterna är borta och det snurrar fort och suger i magen.