Dagen erbjöd en klassförälderträff, semlor, en utgjutelse i stil med ”att det är så mycket ljusare nu, visst är det härligt?” – och en kallelse till mammografi. Svårt att blunda för det faktum att jag definieras som ”vuxen” med en sådan här dag i bagaget.

Mammografin funderar jag ju lite extra på, förstås. Det blir till att plöja nya fåror på livets åker, tänker jag. Just här har jag ju aldrig trampat förut. I mammografifåran. Det lär  väl bli en ny upplevelse för personalen också, i och för sig, för självklart undrar jag hur i all sin dar de ska kunna dra i mina minimala post-tre-barn-behag tillräckligt mycket för att få in dem mellan de där glasplattorna eller vad det nu är de klämmer med. De torde bli en bedrift för än den mest erfarna mammografisköterska, I tell you.

Självklart kommer Kaosyoga, i enlighet med sitt oomtvistade uppdrag i verklighetens tjänst, att återkomma med en brutalt ärlig och samtidigt målande rapport från händelsen. Men troligtvis utan bild.