Att arkivera ett år på fem minuter

Att arkivera ett år på fem minuter

Gästerna kommer snart, jag har precis klivit ur duschen, Krille måste hasta iväg till affären för att köpa räkor eftersom humrarna inte luktade helt ok, jag har förlorat kampen med pojkarna om vilka kläder de ska ha på sig (Vilmer har gröna byxor, blårutig skjorta och skotskrutig fluga), jag har varit i fyra affärer och köpt sex olika servetter eftersom jag inte hittade några som var riktigt bra, och nu far jag runt som en yr höna eftersom jag inte kan överblicka vilket som är viktigast att göra först, heja heja.

Och jag som hade tänkt att skriva ett fint inlägg som skulle lägga 2012 till handlingarna med en liten roligt tillbakablick. Vända blad, du vet. Men skit samma, vi kan väl säga så här: Jag började blogga, sommaren var bra, Ville började skolan, Folke växlade upp en dagisavdelning, Bosse lärde sig gå och prata och envisades med att säga Jimmy istället för pappa ganska länge, och började på dagis. Jag skaffade mittbena, och Krille och jag klev ur den sex år långa föräldraledigheten och blev arbetande småbarnsföräldrar båda två. Den mest intensiva perioden i livet (det är så, det måste vara så, det kan inte bli körigare än så här, det går inte) i kombination med en massa nya möjligheter på jobbet, och en satans massa virus som går runt runt runt i Hellströms residence, men vi har rätt kul under tiden, det har vi. Pojkarna gapar mycket, slåss en del och kivas massor, men leker och har väldigt roligt ihop däremellan. Jag och Krille hastar runt och fixar och trixar med dagislappar, utflyktsryggsäckar, frisörtider och räkningar, men har rätt kul däremellan också. Vi skrattar fortfarande mycket, och så länge vi gör det är vi starka. Och tillräckligt bra föräldrar.

Så, 2012. Tack för utmaningarna, kärleken, utvecklingen, glädjen, tilliten och vännerna.

Och hej 2013. Det ska bli kul att ses.

Jag lovar att ha läppstift oftare, dansa vildare och mellanlanda mer.

Nu kör vi!