Änglar, visst finns dom

Änglar, visst finns dom

En blåsig, mörk och trött måndagkväll som avrundar en ganska tråkig första dag på en vecka som kom igång en timme för tidigt eftersom barn tydligen har lika svårrubbad dygnsrytm som mjölkkor och därför vaknade en timma för tidigt. Hela fixa-middag-duka-av-under-bolibompa-bada-tandborsta-under-hot-karusellen är avslutad och ilskna, trötta jet-lagade barn har precis somnat i sina sängar och föräldrarna jämte nästan likaså. De senare lyckades dock masa sig upp, och hålögt blinkande mot hallens ljus välkomnas de av torktumlarens monotona ljud som förespråkar en större mängd tvätt som snart ska vikas. En hög med osorterad post på köksbordet, bland annat innehållande fem kuvert med intyg som ska skickas in för en jäkla massa vab-dagar som ingen riktigt minns när de var, bara att de var. Grus på golvet som dammsugades för tre timmar sedan. Mörkret är redan ett faktum och apatin är nära förestående, bara en halvtimmes planlöst zappande bland dåliga kanaler bort.

Då hörs en knackning på dörren. En special delivery från världes bästa grannar, bara så där. Två bitar nybakad äppelkaka och en skål vispad grädde.

Skulle jag någon gång ta och bli religiös, så vore nu ett ypperligt tillfälle.