skriven 13 januari 2014 av kaosyoga i Ögonblicksbilder | Inga kommentarer än

En smärre katastrof visade sig ha inträffat igår när Vilmer skulle leta upp sin nytappade tand, men han löste det genom att vädja till tandféns goda sida – och det funkade, om du undrar. Hon pröjsade 21 spänn för en gammal gadd som hon redan lagt några tior på för någon månad sedan.

Skönt med en fé med flexibelt sinne och empati, ändå.

skriven 12 januari 2014 av kaosyoga i Ögonblicksbilder | Inga kommentarer än

Finns det någon gång som barnen har så svårt att somna som de kvällar man bestämmer att ”vi väntar med att äta tills barnen sover”?

skriven 11 januari 2014 av kaosyoga i Funderingar | Inga kommentarer än

Jag fick ett mess av Krille när jag satt på jobbet idag.

Modig – I’ll say. Ja, jag vet ju inte hur detta verkar för dig, men för mig så kickar adrenalinproduktionen igång på högvarv direkt så fort jag ser Bosse och Folke i en mataffär – LÖSA. Och eftersom de är med, så är troligtvis Ville med också.

Okej. Min man är alltså ensam med alla tre barnen på ICA. Det här kan aldrig gå väl, tänkte den erfarna modern, önskade lycka till och återgick till sin lugna, trygga tillvaro bland papper och officeprogram.

Och mycket riktigt.

Och med det sagt vill jag utnämna min man till dagens hjälte alla kategorier.

Trevlig fredag!

skriven 10 januari 2014 av kaosyoga i My man | Inga kommentarer än

Att hämta barnen tidigt. Komma hem, plocka undan skolväskor och skor och göra världens godaste cappuchino medan barnen INTE slår ihjäl varandra inne på lekrummet. Sätta på Lana Del Rey – Blue Velvet på hög volym (så hörs det ändå inte om vapenvilan skulle brytas därinne), tända massor av stearinljus och sätta sig vid ranunklerna som är kvar från lördagens middag och bläddra i en tidning.

En ganska liten oas av stillhet, en kort mellanlandning. Här och nu. Den kommer att gå över fort och abrupt. Men det gör inget, jag är inte bortskämd med oceaner av stillhet.

skriven 9 januari 2014 av kaosyoga i Funderingar | Inga kommentarer än

Har du last Robin Sharmas bok Munken som sålde sin Ferrari? Inte? Eller – jo? 3-4 miljoner andra har uppenbarligen gjort det, enligt bokomslaget. Robin har skrivit ett par uppföljare till succén (så klart) och drar fulla hus för en troligtvis inte oansenlig peng som föreläsare i konsten att förverkliga sig själv. Jag vet att boken handlar om personlig utveckling och en människas resa mot insikt och upplysning, och sånt intresserar ju mig. Har den dessutom lästs av så många och måste därför vara bra, tänkte jag och slog upp boken.

Men nej.

Alltså, jag har gett den säkert 70-80 sidor, och bokens tema och motiv må vara hur bra som helst, men karln skriver verkligen inte bra. Jag är ledsen, men om det så hade avslöjats vägen till oändlig rikedom i den där boken, så hade jag banne mig inte velat ta mig igenom den ändå. Eller jo okej då, kanske i så fall, men bara om det verkligen gjorde mig rik. Det är lite schizofrent, var fjärde mening kan vara riktigt bra, men däremellan känns det som ett väldigt omoget och ofullständigt språk, och det blir svårt att ta det seriösa innehållet på allvar med den paketeringen.

Så nej, det blir nog ingen upplysning för min del just nu. Jag orkar inte läsa halvdåliga böcker, om än så insiktsfulla. Men om du läst den och tycker annorlunda, så säg till för guds skull. Jag kan ha totalt fel. Jag kanske bara är en amatörmässig språksnobb som härmed mobbar författare? You tell me.

Aja, det må vara som det vill med det, jag har lagt tillbaka munken i bokhögen och plockat fram del två av Torka aldrig tårar utan handskar istället. Uppbådar lite extra kraft, jag gissar att denna boken kommer att borra sig in i mitt hjärta precis som den första gjorde. Och när jag öppnar boken och läser första sidan går luften ur mig. Herregud så vackert. Låt vara att ämnet är annorlunda och i sig väldigt starkt, men Jonas Gardell hade kunnat skriva om en försvarsadvokats kollaps i en rättssal och fått det till ren poesi också.

Jonas, alltså. Big up, säger jag.

skriven 8 januari 2014 av kaosyoga i Böcker | Inga kommentarer än

Alltså jag vet, yta är inte särskilt viktigt. Just därför har jag gjort en spegel som konstaterar sakernas tillstånd direkt, vilket gör att man inte behöver stå och oroligt studera, irritera sig eller rent av vilja byta ut sin spegelbild mot någon annans.

You look great.

Så, fixat. Så kan man ägna sig åt annat.

skriven 7 januari 2014 av kaosyoga i Ögonblicksbilder | Inga kommentarer än

skriven 6 januari 2014 av kaosyoga i Ögonblicksbilder | Inga kommentarer än

Igår hade jag fest för att fira min aktningsvärda ålder. Jag fick fantastiska presenter, till exempel brickan ovan, och sällskap i världsklass. Hur snygg? Och rätt mycket vin fick jag också. I mig, alltså. Så idag är jag trött och nöjd. Och trött. Barnen, som var hos sin farmor och farfar i ett dygn och som jag längtat halv ihjäl mig efter, hann knappt välla in i huset i eftermiddags förrän de började slåss och jag började rya som en annan ilsken bålgeting. Om bålgetingar nu hade kunnat skrika alltså, men låt oss inte uppehålla oss vid detaljer nu. Men i alla fall, den där saknaden blåstes bort snabbare än maskrosfrön i en sensommarvind.

Men, min dagsform undantaget: Sammanfattningsvis kan vi säga att det äger att fylla 40. Alla vänner som gratulerat, alla fina presenter, alla anledningar att träffas eller höras av som uppstår. Egentligen skulle jag ville skriva mycket mer om alla uppvaktningar och presenter och lägga ut en massa bilder på dem och från festligheterna igår och så, men det känns så förmätet. Hur intressant är det för dig på en skala?

Så jag kortar ner det och håller mig till fakta: På födelsedagen stod min familj och mina svärföräldrar för uppvaktningen och jag fick jättefina presenter, mycket mer än jag förtjänade. I går röjde Krille och jag ut hela vardagsrummet och satte in ett hyrt runt bord för 10 pers och dukade efter konstens alla regler och fick umgås med 8 ljuvliga och kloka människor hela kvällen och jag fick än en gång fler presenter än jag förtjänade. Och idag är jag alltså trött och hade extremt dåligt föräldratålamod. Men det är det värt, som du förstår.

Och åldern i sig, sen då! 40 känns smart, klok, cool, allmänbildad och lugn i mitt huvud. Jordad och säker, utan behov av konflikter eller självhävdelse.

Det är 40 för mig. Och nu är jag där. Rätt coolt, ändå.

*och med rik menar jag inte i valutan pengar. Tyvärr. Men du fattar, va?

skriven 5 januari 2014 av kaosyoga i Människor | Inga kommentarer än

Det här med att han självmant säger ”Kom Bosse, jag läser en bok för dig”, och gör roliga lekar där lillebror får välja vilken bokstav han ska läsa om, och de sitter där och läser och fnissar i minst tjugo minuter.

Åååååh.

skriven 3 januari 2014 av kaosyoga i Barnen | Inga kommentarer än