Trivsamt i kubik

Trivsamt i kubik

Det är kväll, spagettin och köttfärssåsen är undanplockad. De andra pojkarna kollar musikvideos på tvn och jag och Folke sitter och lyssnar med ett öra och tittar upp då och då när någon ropar ”Åh!” för att kolla gesten, trumsolot eller frisyren. Men mest ritar vi. Folke ritar läskiga zombies och Svampbob Fyrkant och jag kör mina bokstäver som vanligt. Brasan är tänd och ja, det är lite rödvin i glaset, Krille har ju påsklov i morgon. I morgon ska vi förresten åka och köpa ett kök, kul! Det är ju liksom inte var dag en gör det, tror det är första gången för min del faktiskt. Men ändå, förutom köket, och förutom vinet också om du så vill: Så trivsamt att sitta och rita med sin son. Titta lite på varandras alster, humma, stryka över håret (mest jag på hans hår då), fråga om en kan få den svarta pennan om han är klar med den. Att rita. Så förbannat trivsamt.

På riktigt, det finns så många många stunder i mitt liv som inte är idylliska, det vet du, särskilt om du följt mig ett tag. Men denna stund råkar vara det och därför kommer jag undan med inlägg som detta utan att du avskyr mig. Tvärtom, du unnar mig det. Du är glad för min skull. För du gillar mig.

Och jag gillar dig.